Vårt minne är väldigt komplext och kan delas in på en mängd

olika sätt. En vanlig uppdelning är den mellan Korttidsminnet,

Arbetsminnet och Långtidsminnet.

Korttidsminnet är det minne som håller kvar information under

tiden som ett problem ska lösas - exempelvis ett telefonnummer

som man läst och sedan ska slå på telefonen. En del av det som når

korttidsminnet kan lagras till långtidsminnet, men långt ifrån allt.

Arbetsminnet är till stor del kopplat till vår uppmärksamhet och

är det minne som ansvarar för att under en tid hålla information

tillgängligt och arbeta med den. Beroende på vilka strategier för att

hantera information en person har, brukar en i regel klara av att hålla

7 +/-2 informationsenheter i arbetsminnet samtidigt innan det blir för

mycket.

Långtidsminnet rör sådant som vi minns under lång tid. Där kan

flera olika former av minnen lagras:

  • Faktakunskaper (semantiskt minne)

  • Rörelser och motoriska sekvenser (proceduralminne)

  • Händelser och upplevelser (episodiskt minne)

  • Hur vi navigerar i rummet (rumsligt minne)

Vid inlärning av ny information som en person senare ska minnas,

så är flera processer inblandade. I den s.k. inkodningsfasen

krävs att uppmärksamhet riktas och hålls kvar på händelsen

eller informationen. Därefter följer lagringsfasen samt

framplockningsfasen. I lagringsfasen sparas informationen på ett

sätt så att den senare kan plockas fram. Framplockning är den del av

minnesprocessen som innebär att ta fram och erinra sig sådant som

tidigare kodats in och lagrats. Minnet kan testas genom olika moment

för att undersöka vilken process det är som brister.

Fick du svar på din fråga?